Att inte veta

Det var vår, och de skulle flytta ihop. Det spelade ingen roll att vännerna hade avrått dem. Fel kemi, sade de. Ni är blinda, sade de. Det kommer sluta olyckligt, sade de.

Men nu var kontraktet underskrivet, packlådorna hämtade från Alko och flyttölen köpt.

De visste att vännerna kanske hade rätt.

Båda kände fjärilar i magen och hade svårt att sova de sista dagarna.

Kemin oroade dem inte nämnvärt. Vad visste väl andra om hur de kände? Att det kunde sluta olyckligt visste de båda. Sånt hade hänt förr.

Men en sak som förenade dem var beslutsamheten.

Tanken att man måste våga pröva.

Att alternativet vore så mycket värre.

Det, att stå vid strandkanten och se fartyget försvinna i fjärran.

Det att aldrig höja rösten och säga sin mening.

Så de tog vännernas förmaning med ro.

De visste var det hade varann.

Kommentera/Leave a comment

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s